En ny leksak och kulturnattlig besvikelse!

Tjoho!

En ganska lugn helg har förflutit, men med ett mycket roligt inslag. Körde ner till Umeå och köpte en ny Paintballmarkör till mig själv. En riktigt trevlig, liten och lightweight Invert Mini!




En renodlad tävlingspicka. Känns riktigt bra, tyst, nästan ingen rekyl, jämnt luftflöde, SNABB, och så är den verkligen, som namnet antyder, MINI!
Riktigt rolig bössa. Men nu måste man ju bara beställa ett grönt Halo B (Möjligtvis Ripdrive). Inte billigt.




Nåväl. Efter Paintballaffären så begav jag mig för att ta en sväng på Kulturnatta. Tänkte spana in lite band, lite brudar och lite musikgrejjer. Lite visste jag då att jag skulle komma att stå en bra bit från stora scenen på rådhustorget och spana in E-type-metal-cover-bandet F-TYPE!!

Men dra åt helvete...

Hade jag vetat att jag skulle plåga mina ögon och öron med att bevittna detta brutala hedersmord på en annars ganska löjlig, och numera intetsägande, artist som E-type så hade jag nog inte slösat mina kronor på en parkeringsplats. Men där och då tyckte jag faktiskt synd om killen. Ja Martin själv alltså. Inte den meningslösa ursäkten till människa som förmodligen av ett beklagligt misstag blivit utsedd till frontfigur för F-type, bara för att man (säkerligen av en ren arrangörsmiss) råkat placera honom mitt på scenen.

OK, innan mina personpåhopp blir djupare ska jag försöka sansa mig, men jag kan inte annat än hålla med den grupp tjejer som stod bakom mig i publiken.

Sångaren:
- Vilken underbar publik ni är! Vill ni höra mer?

Grupp på 4-5 tjejer unisont:
- NEJ FÖR HELVETEEE!!!

Jag tycker även att den lilla intervjun efteråt var helt lysande!

Arrangör:
-Jaa mina damer och herrar, det där var alltså F-type! Grymt lirat killar, sånt här vill vi höra mer av! Kanske rent av en spelning med Martin själv?

Sångaren i den framsträckta micken:
-Eehh...

Arrangör:
-E-type alltså.

Sångaren:
-JA fan det vore ju hur fett som helst!

*Jisses*

Här kommer en liten praktika för dig som drömmer om att fronta ett Metalband:

*Lär dig texter. E-types och många andra artisters texter är faktiskt uppbyggda av ord. Ska du mumla så gör det som ett vildjur och growla covers av något Grindcoreband istället. Då hör ingen att du inte kan texterna.

*Skaffa ett register. Inte så du snabbare kan hitta texterna du inte kan, utan att din röst kanske spänner över fler än 5 tonsteg innan du måste börja leta toner en oktav upp eller en oktav ner. Detta kan du även med fördel kombinera med att ta dig förbi målbrottet!

*Ska du sjunga i micken, så SJUNG FÖR I HELVETE I MICKEN DÅ! Ska du hoppa runt, skaffa ett headset, eller gör det när nån annan sjunger! Ingen jävel hör dig utan PA.

*Om du nödvändigtvis ska spela leadgitarr och solon, så bör du kanske ha övat på en riktig gitarr före giget. Inte bara framför Guitar Hero.


Och kanske är det på sin plats med en liten minnesanteckning även till arrangörerna för Kulturnatta:

*LOCATION LOCATION LOCATION! Släpp inte upp vad som helst på stora scenen. Det fanns en riktigt passande, tillika betydelselös scen nere vid hamnmagasinet. Där spelade Afasi & Filthy. Inte min typ av musik, men dom vet i alla fall hur man håller koll på en text.


Nej istället vill jag rikta ett innerligt tack till DEAD END. Ett deathmetalband från Tavelsjö om jag förstod dem rätt. De var en ljus (fast mörk) och ljuv (fast agressiv) upplevelse. Death Metal som satt som en guldpläterad rallarsving på trumhinnorna. Tack så in i helvete Dead End!

Och så, efter en liten impulsartad tripp till Nordmaling med två vackra varelser som ville hem, så återkom man så till sin egen härd vid 05.30.

Och jag som bara skulle iväg tvärt och köpa en Paintballmarkör? =)

Mitt liv i ett nötskal.

/Conny

Merida mi amore!

Halloj!

Kom på att en av huvudmeningarna med bloggar är att man ska uppdatera dem. =)

Som överskriften antyder är jag smått kär. Ingen tjej involverad dock (tyvärr) men ändå ett mycket kärt tillskott i mitt liv. En Merida Road 880.



Före jag hade körkort så cyklade jag mycket, men efter bilens inträde har motionsformen legat infrusen i en glaciär. Men nu har den brutit sig lös igen. Min tanke med cykelinvesteringen var väl att komma igång med träningen på allvar inför sommarens kraftprov i Paintballskogen. Förhoppningsvis med muskeltillväxt och viknedgång som resultat.

Dock reagerade jag ikväll på att jag, efter ett par veckors tränande, uppnått delmål 1. Att kunna köra ett rätt tufft träningspass utan känningar av mjälthugg. Och ikväll under en rätt hård och väldigt kuperad tur på ca 15 km, lyste ändå mjälthugget med sin frånvaro. Men för all del så hindrade det mig ju inte från att vilja dö i var och varannan uppförsbacke ändå. ;) Ja ja. Det kanske är ett litet mesigt delmål, men mjälthugg är så jä*#a jobbigt!

En annan huvudtanke med en ny cykel var väl att börja cykla på jobbet (15 km enkel väg) Främst för motionen och helt enkelt för att det är förjävla dyrt att köra bil med dagens bensinpris. Och på sätt och vis har just den detaljen löst sig själv, för nu mer eller mindre MÅSTE jag cykla på jobbet. Cykelköpet åt upp större delen av lönen den här månaden.

Men men. Allt kommer att lösa sig till det bättre. =)

Förresten så är alla uppmuntrande ord, kostråd och tips på kosttillskott för fettförbränning och viktnedgång, men utan nedbrytning av muskelmassa, varmt välkomna!


På Paintballfronten så har det väl också börjat röra sig så smått för i år. Första spelet bokat, och på tisdag ska jag prata med banken om ev. lån av pengar till nyinvesteringar. Men det får vi se hur det blir.

Vi hade även ett långt och trevligt rep med 4/5 av Catch 22 ikväll. www.catch-22.se
Vi kommer att försöka repa reguljärt nu när Anton är hemma över sommaren, och det verkar väldigt lovande. En skön välbehagsrysare som vi kommer att få till riktigt tung och trevlig är låten "We all die young" med Steel Dragon. (Filmtips: "Rockstar" med Mark Wahlberg)

Tror vi ska titta mer på den låten på torsdag. Då hoppas vi även att Gunnar kommer. Men ta fan inte med dig nån Calicismitta!

Bästa låt just nu: We all die young - Steel Dragon

OH well. Det får väl sammanfatta helgen för min del.

"This is Ellen Ripley, last survivor of the Nostromo, signing off." Eller nåt sånt.

Conny

En ny dag står på ändan. Typ.

Jahapp. Det var ännu en dag det i mitt liv. Och för all del, den har varit bra. Jobbat i dubbeltappen på fabriken, vilket väl i och för sig är lika roligt som att springa 100m minfält. Men men. Blev riktigt företagsam ikväll. Färdigställt ett filmprojekt och städat lägenheten efter den lite busiga helgen. Och ändå var vi ju inte hos mig och festade?? Nåja. Tack Tomas och Macarena för en riktigt rolig fest.

Hotellet med DJ Arvid och Z-rocks... eh... Öka på det där minfältet typ 150 meter till. =/

Ah se där. Här får ni dagens info om mig. Jag KAN inte berätta något bara rakt upp och ner. Jag halkar in på något annat, sidetrackar och sprider ut originalhistorien i en solfjäder. Sen knyter jag bit för bit ihop säcken för att avsluta med det jag egentligen skulle säga. Förhoppningsvis. Såvida jag inte glömt vad det var jag hade på hjärtat. Och om du inte är uppmärksam och verkligen lyssnar så finns det inte en chans att du kommer att förstå vad jag menar i slutändan. Så skärp dig!

Jag skulle ju skriva om idag, och halkade tillbaks till helgen. Ja ja.

Har börjat om med GI och lagade en riktigt god middag på kokta grönsaker, en bönsallad, fläskkött och stekt ägg. Inte vet jag om den var idealisk för GI, men det var då nyttigare än mycket annat.

Naturligtvis står det er eventuella läsare fritt att fråga om, eller kommentera precis vad som helst om det jag skriver här. Och jag tar även tacksamt emot tips om någon av er har bra tips på varierad GI-kost.

Det jag väl kan säga av egen erfarenhet gällande GI om någon av er där ute funderar på att prova, så vill jag bara höja ett litet varnande finger. Bli inte på tok för hysterisk med att strypa kolhydraterna ur din kost. Det gjorde jag och reagerade efter ca 1,5 vecka på att jag helt plötsligt nästan förlorat allt korttidsminne. Jag glömde alla möjliga saker hela tiden. Efter lite efterforskning hittade jag information om att ett på tok för snabbt reducerat intag av kolhydrater kraftigt kan försämra funktionen i synapserna (hjärnans kopplingar för att föra information och signaler vidare) i den delen av hjärnan som styr just korttidsminnet. (Hippocampus - arbetsminnet där information bara sparas ca 30 sekunder)


Som jag sagt tidigare i min profil. Jag är en sucker för mumbojumbo. Och hjärnan är väl den ultimata platsen för ett snudd på perverst intresse för människan och hur vi fungerar. Det jag ville komma till i alla fall, är att man inte ska strypa ALLA kolhydrater för fort. Tappar du minnet, så tugga i dig en sockerbit eller nåt så blir allt bra igen. =)


Ja ja. Kvällen fortsatte med en cykeltur på ca 3 mil och sen lite ytterligare fys. Skönt. Och nu är klockan på tok för mycket för att vara vaken egentligen. Sängen nästa.

Bästa låt just nu: David Jordan - Sun goes down